Bob Jordgubbssaft

Aah, våren är på väg. Ja jag vet att det fortfarande är februari och isarna fortfarande ligger kalla och gråa på sjöarna, men den är på väg, jag lovar. Är äntligen tillbaks i mitt älskade underbara regniga GÖTEBORG. Närmare bestämt, hemma hos mor och far igen. Men just nu så gör det mig faktiskt inte så värst mycket. Visst det känns som ett enormt steg bakåt på min väg mot det oundvikliga vuxenlivet, och jag trivdes verkligen i min och Tildas lägenhet, men jag tror nog att jag kommer behövas här hemma i vår. Plus att Erik och Jeppe har fått det sååå fint!

Annars känns det faktiskt som om livet går sin trevliga lilla gång nu. Jag ska iväg på intervju på ett jobb som personlig assistent idag, så håll tummarna!! Plus att jag har kommit igång med hockeyn, som jag har saknat mer än jag förstått själv. Jag lämnade nog en del av mig kvar här hemma i hockeylaget, och det känns skönt att hitta en av de förlorade pusselbitarna.. Jag börjar faktiskt hitta en hel del av alla de bitar som varit på villovägar. Undra om man någonsin kommer bli ett helt pussel dock. Tror nog inte det. Möjligen när man lämnat det jordliga och bor tillsammans med Gud i himmelen. Ja hoppas verkligen det, det hade ju blivit lite retligt om man glömt den sista biten här nere på jorden.

Har börjat umgås med en kär vän igen. Oj vad jag har saknat henne. Vissa vänner är speciella. Det kan gå månader och åter månader mellan de gånger man träffar dem, men det känns ändå som om det vore igår. Trevligt.

Just nu känner jag mig faktiskt ganska så tillfreds med livet. Känner mig mer munter, mer mig själv. Det är skönt. Tycker verkligen inte om när det man saknar mest, är sig själv. Trodde aldrig att jag skulle kunna tappa bort mig själv. Jag som var så säker på vem jag var och vad jag ville.. Så snälla spring inte iväg för mig igen.. Inte på ett bra tag iaf.

Jimmy Eat World – Hear You Me